Hoppas, hoppas, hoppas!
I morgon blir det gips av!!!!
Jag blir galen om jag får ett nytt!!!!
Lasse har redan åkt till Kreta. Jag skall följa efter på söndag.
Vill, vill, vill kunna bada.
Nu är valparna riktigt stora och maffiga.
Alla är sålda, förutom en hane, som jag fick återbud på.
Otroligt, så många intresserade som ringt på valp.
Otroligt mycket folk, har hälsat på för att se på de små.
Många liter kaffe och flera kilometer kaffebröd har gått åt.
Tack gode Gud för all hjälp jag haft.
I kväll är det första kvällen och natten jag är ensam sedan den 18:e april.
Lyckades ge de vuxna hundarna mat.
Turligt nog kom det valpköpare, just som valparnas mat skulle serveras.
Lite svårt att gå nerför källartrappan med tre stora valpmatbyttor, när händerna är fulla av kryckor.
Anki har lämnat slagfältet, tack gode Gud för henne, i morgon kommer Annette tillbaka för femte gången
på 7 veckor, för att hjälpa mig. Är det inte storslaget?????
Annette och jag måste ta itu med att välja valp till mig.
Allt måste vara klart innan lördag, då Annies och Jonnas valpar skall besiktigas.
Annies flickor ser riktigt bra ut, så det blir ingen lätt match.
Häromdagen var Marianne Henriksson här och valde en lillebror till Jason.
Hon hade fem hanar att välja på i Mayas kull.
Tyckte att hon gjorde ett jättebra val.
Det är verkligen inte lätt att hitta rätt, i denna guldhög.
Jonna, den stollan, fick vara med vid fikabordet, ja jag fick ju varna gästerna först.
Hon är bara sanslös, den hunden.
Att så mycket hyss och tokerier, kan rymmas i det huvudet.
Hon gick fullständig bärsärkargång runt kaffebordet.
Upp och ner i allas knän, högg i sig kakor på en tiondels sekund, bara man vände bort blicken.
Ge mig en kaaaaaka, säger jag!
Det tokiga med den hunden är att man aldrig kan bli arg på henne, man skrattar bara åt hennes stolliga
tokerier och det vet hon.
Mitt i alltihop, kan hon bara bli som en stor trasdocka och njuta i fulla drag i mitt knä.
Sen, när alla kakor tagit slut och hon vilat en liten stund, är det dags att hoppa in
till valparna, för att kolla om det finns mat kvar.
Inte bryr hon sig om, att alla tjugo valparna passar på att få sig en slurk,
medan tant Jonna glufsar i sig av det som finns kvar att äta.
Mamma Annie, står bakm valphagen med låååång näsa.
Nä, nu är det sedan länge, dags för sängen.
Det blir till att gå upp tidigt i morgon.
Allt tar ungefär fem gånger så lång tid som vanligt.
Kan inte ens räkna, hur många besök jag får i morgon.
Kommer att drömma om gips i natt.
Good night
Jag blir galen om jag får ett nytt!!!!
Lasse har redan åkt till Kreta. Jag skall följa efter på söndag.
Vill, vill, vill kunna bada.
Nu är valparna riktigt stora och maffiga.
Alla är sålda, förutom en hane, som jag fick återbud på.
Otroligt, så många intresserade som ringt på valp.
Otroligt mycket folk, har hälsat på för att se på de små.
Många liter kaffe och flera kilometer kaffebröd har gått åt.
Tack gode Gud för all hjälp jag haft.
I kväll är det första kvällen och natten jag är ensam sedan den 18:e april.
Lyckades ge de vuxna hundarna mat.
Turligt nog kom det valpköpare, just som valparnas mat skulle serveras.
Lite svårt att gå nerför källartrappan med tre stora valpmatbyttor, när händerna är fulla av kryckor.
Anki har lämnat slagfältet, tack gode Gud för henne, i morgon kommer Annette tillbaka för femte gången
på 7 veckor, för att hjälpa mig. Är det inte storslaget?????
Annette och jag måste ta itu med att välja valp till mig.
Allt måste vara klart innan lördag, då Annies och Jonnas valpar skall besiktigas.
Annies flickor ser riktigt bra ut, så det blir ingen lätt match.
Häromdagen var Marianne Henriksson här och valde en lillebror till Jason.
Hon hade fem hanar att välja på i Mayas kull.
Tyckte att hon gjorde ett jättebra val.
Det är verkligen inte lätt att hitta rätt, i denna guldhög.
Jonna, den stollan, fick vara med vid fikabordet, ja jag fick ju varna gästerna först.
Hon är bara sanslös, den hunden.
Att så mycket hyss och tokerier, kan rymmas i det huvudet.
Hon gick fullständig bärsärkargång runt kaffebordet.
Upp och ner i allas knän, högg i sig kakor på en tiondels sekund, bara man vände bort blicken.
Ge mig en kaaaaaka, säger jag!
Det tokiga med den hunden är att man aldrig kan bli arg på henne, man skrattar bara åt hennes stolliga
tokerier och det vet hon.
Mitt i alltihop, kan hon bara bli som en stor trasdocka och njuta i fulla drag i mitt knä.
Sen, när alla kakor tagit slut och hon vilat en liten stund, är det dags att hoppa in
till valparna, för att kolla om det finns mat kvar.
Inte bryr hon sig om, att alla tjugo valparna passar på att få sig en slurk,
medan tant Jonna glufsar i sig av det som finns kvar att äta.
Mamma Annie, står bakm valphagen med låååång näsa.
Nä, nu är det sedan länge, dags för sängen.
Det blir till att gå upp tidigt i morgon.
Allt tar ungefär fem gånger så lång tid som vanligt.
Kan inte ens räkna, hur många besök jag får i morgon.
Kommer att drömma om gips i natt.
Good night
Snaaaaaaaaaaaaaaaaart!
Nu, får jag väl ändå skärpa mig, med skrivandet!
Man kan ju tycka att jag har all tid i världen, att sitta och skriva.
Dessvärre går det åt mycket tid att hålla reda på alla, som utför "mina" sysslor!
Snart kräks de säkert på mig, när jag ständigt lägger näsan i blöt.
Meeeen, det är inte lätt att vara tvungen att se på, när folk sliter häcken av sig, för min skull.
Man känner sig för jävlig, kan jag lugnt påstå.
Det som är positivt är väl att jag har insett hur i h...ete mycket jag gör i vanliga fall.
Tack och tack och tack och tack i det oändliga, till alla er som har ställt upp för mig den här tiden.
Nu har sex veckor gått och jag hoppas innerligt att gipset åker av den 9:e juni.
Det kommer att dröja lång tid ännu, innan jag kan känna mig som "folk", men bara jag får bada på Kreta, kommer jag att jubla.
I dag fick jag min nya valphage ihopsatt av min snälla granne Peo.
Hade besök av två vänner, så med deras och kennelflickans hjälp, fick alla 20 valpar komma ut, för första gången.
Gissa om det uppskattades!!!!
Jonna, the one and only, hon gillar valpar hon.
Andras och egna, spelar inge roll, allt går bra.
Man kan ju tycka att jag har all tid i världen, att sitta och skriva.
Dessvärre går det åt mycket tid att hålla reda på alla, som utför "mina" sysslor!
Snart kräks de säkert på mig, när jag ständigt lägger näsan i blöt.
Meeeen, det är inte lätt att vara tvungen att se på, när folk sliter häcken av sig, för min skull.
Man känner sig för jävlig, kan jag lugnt påstå.
Det som är positivt är väl att jag har insett hur i h...ete mycket jag gör i vanliga fall.
Tack och tack och tack och tack i det oändliga, till alla er som har ställt upp för mig den här tiden.
Nu har sex veckor gått och jag hoppas innerligt att gipset åker av den 9:e juni.
Det kommer att dröja lång tid ännu, innan jag kan känna mig som "folk", men bara jag får bada på Kreta, kommer jag att jubla.
I dag fick jag min nya valphage ihopsatt av min snälla granne Peo.
Hade besök av två vänner, så med deras och kennelflickans hjälp, fick alla 20 valpar komma ut, för första gången.
Gissa om det uppskattades!!!!
Jonna, the one and only, hon gillar valpar hon.
Andras och egna, spelar inge roll, allt går bra.
