Utkast: Jan. 8, 2011
Det går lite tid mellan blogggångerna, men bara spotta i nävarna nu!
I går åkte Annki och Jessie hem och hundarna är åter "bara" 13!!!!
Fullt hus var det också innan hon åkte, eftersom gulliga Karin och Patrik, med hundar hälsade på.
De har ju Snöa, Jessies kullsyster, samt Isa. Det är nästan löjligt vad Snöa är lik mamma Sydnie.
Vi gick ut på ängarna med ett gäng hundar, närmare bestämt 10, så de fick springa av sig först.
Skönt att mina egna hundar, alltid välkomnar gästande hundar så snällt.
Till fikat kom Annkis mamma och brorsa, dååååååå blev Jessie glad, mormor, mormor!!!!!!!!
Filifjonkan, roade sig med att hämta skor, så dessa hamnade i fönstret.
När alla åkt, blev det såååååå tyst, så man kunde höra en knappnål falla.
Tack Annki, för en skön och slapp vecka!
Det blev ändock en liten lur, när ni hade åkt.
Nu sitter jag och väntar på min "gamla" vän Sylvia, fast hon vill kallas Ia.
Jag har alltid sagt hela namnet, så det får hon vackert finna sig i.
Hon har med sig sina två corgies och lilla spanska "vinhunden", Beggan, eller Begonia, som hon egentligen
heter. Alltså inte vinthund, utan viiiiiinhund, inköpt under vinets rus, på nätet, från Spaniens gatuhundar.
Vi ska äta gott och säkert ta oss en liten bärs och språka om gamla tider.
Har man varit kompisar i 35 år, så finns det en hel del att skratta och gråta tillsammans åt.
Återkommer, med fler bilder.
By the way, är Alma en vecka nu!
I går åkte Annki och Jessie hem och hundarna är åter "bara" 13!!!!
Fullt hus var det också innan hon åkte, eftersom gulliga Karin och Patrik, med hundar hälsade på.
De har ju Snöa, Jessies kullsyster, samt Isa. Det är nästan löjligt vad Snöa är lik mamma Sydnie.
Vi gick ut på ängarna med ett gäng hundar, närmare bestämt 10, så de fick springa av sig först.
Skönt att mina egna hundar, alltid välkomnar gästande hundar så snällt.
Till fikat kom Annkis mamma och brorsa, dååååååå blev Jessie glad, mormor, mormor!!!!!!!!
Filifjonkan, roade sig med att hämta skor, så dessa hamnade i fönstret.
När alla åkt, blev det såååååå tyst, så man kunde höra en knappnål falla.
Tack Annki, för en skön och slapp vecka!
Det blev ändock en liten lur, när ni hade åkt.
Nu sitter jag och väntar på min "gamla" vän Sylvia, fast hon vill kallas Ia.
Jag har alltid sagt hela namnet, så det får hon vackert finna sig i.
Hon har med sig sina två corgies och lilla spanska "vinhunden", Beggan, eller Begonia, som hon egentligen
heter. Alltså inte vinthund, utan viiiiiinhund, inköpt under vinets rus, på nätet, från Spaniens gatuhundar.
Vi ska äta gott och säkert ta oss en liten bärs och språka om gamla tider.
Har man varit kompisar i 35 år, så finns det en hel del att skratta och gråta tillsammans åt.
Återkommer, med fler bilder.
By the way, är Alma en vecka nu!
Kommentarer
Postat av: elisabet
Åh, vad härligt att läsa om allt som händer på Oxunda! Vi har varit en treenighet i dag. Trixie, husse och jag! I går hade vi vänner på besök och du må tro vad det bars skor, mobiler och annat lösöre här....Soffan blev full! haha! Ja, tokiga är de dessa Toksundavovvar:) kram från oss!
Trackback
