kenneloxundas

Nu börjar det väl bli lite tjatigt, med mina olydiga hundar.
Denna gång, var det faktiskt inte Annie, som trotsade, utan Jonna!!!!
Visserligen, har hon många tokigher för sig, så man borde väl vara van.
Har nog aldrig haft en stolligare hund än Jonna!!!!
Men Gud, så rolig och hyssig.
Till hennes fördelar hör, att hon är gräsligt snäll och go.
Liten, men naggande god, är ett uttryck som passar väl in på henne.

Här står hon och glor, som om hon inte alls förstår vad man menar, att kom nu så går vi hem!!!!



Det blev husses tur denna gång, att promenera tillbaka hela vägen och hämta filuren.
Annie skötte sig denna gång.



Lite lurad, fick hon allt bli, för hon vet precis vad som är i görningen, när det är dags för hemfärd.

Längtar tills det blir lite varmare, då ska jag ta med mig fika på promenaden och riktigt njuta.
Faktum är, att i de soliga branterna, har mycket av snön, smält bort.



Skön dag i solen igen, nöjda och trötta hundar, som gav oss fyrbenta en lugn kväll.
Klart att man blir trött av att springa i snö, som fortfarande ligger djup i skogen!
Husse var lite olydig och kastade snöbollar till ivriga vovvar.



Ja, så var det bara att vänta på Jonna och husse, så man äntligen fick åka hem!