Fasans dygn
Äsch, tänkte jag, hon står väl som vanligt och gräver någonstans.
Åkte hemåt, men ingen Janelle.
Då började det, ca: (överdriver inte) 40 vändor fram och tillbaka längs skogsvägen. Hem och titta om hon genat över fälten, up till skogen igen. Pratade med Eva W, ung. kl. 19.00. Hon ringde polisen, som hade fått in ett tips från en by 5 km bort.
Glad i hågen, åkte jag dit och plöjde mig fram på oplogade småvägar, tack och lov för vinterdäcken.
Letade med ficklampa efter spår, som snabbt snöade igen. Att jag inte fastnade med bilen!
Halv tolv, gav jag upp, åkte hem och tog hand om hundarna. Maddie, kände att jag var förtvivlad, hon knuffade och buffade på mig. Fick ett par timmars orolig sömn.
Så fort det blev ljust åkte jag ut igen. Först till skogen, där hon försvann, hoppades förstås att hon skulle vara där. Nej!!!!
Åkte till byn, där hon setts och stannade till för att ringa polisen igen. Då....., kommer hon knallandes på vägen. Jag trodde jag drömde, hade nästan givit upp. Kastade telefonluren och gick fram mot Janelle, som verkade vara lite chockad, nästan backade lite. Fick tag i nackskinnet och lyfte in henne i bilen. Grät floder när jag åter talade med polisen och kunde avblåsa det hela.
Vilken fruktansvärd lättnad. Grät hela vägen hem. När Janelle kom in på tomten blev hon sitt vanliga jag igen. Sååå många tankar har farit i mitt huvud, isen som håller på att lägga sig, alla vildsvin i skogen, bilarna, folk som stjäl hundar, you name it.
Konstigt nog, verkar hon inte tagen av händelsen.
Men, det är jag!!!! Ska verkligen vila idag och njuta av min fina Janelle!
Åh vad otäckt jag är så glad att allt ordnade sig, lilla söta janelle undrar vad hon gjorde mitt i natten. Skönt att allt är som vanligt igen, stackars Eva./ Kram
Vilken pärs Ewa, blev kallsvettig när jag läste.. förstår att du var orolig, finns ju så mycket faror som lurar och så en massa nysnö oxå som täcker igen alla spår.. verkligen skönt att allt slutade lyckligt.
Hej E!!!!!!!!!1
Hade såååå gärna pratat mer med dig men jag förstår att du är helt slut och att många vill ringa och prata en stund! Jag är så glad för att allt gick bra med Janelle-lilla skruttan där:) Kramar i massor från oss tre!!!!
Stackars dig, vilken otäck händelse. Vet ej hur jag har klarat det. Hjärtat stannade på mig bara av att läsa detta. Nu gör hon kanske inte om det någon mer gång, går för långt från matte o flocken. Lite extra gott till mitt barnbarn Janelle idag. Sköt om er. Kram Annette
