kenneloxundas

Nu har Kennelflickan tagit över tangeterna en stund. Jag tänkte under veckan ge mig på att presentera hundarna som bor här. Det kommer ta en stund. Jag börjar med att berätta hur det gick till när jag kom hit som kennelflicka första gången i våras. (För er som undrar så heter det kennelFLICKA trots att man är lika gammal som bergatrollet, okej?!) Here goes:

En söndagkväll i mars kom jag och min golden Jessie hit. Efter en timme eller så bad Larsson mig att hämta de fyra hundar som var i rastgården bakom huset, de skulle få räjsa i trädgården en stund. Just de fyra hundar är lite...hmm...yviga till sättet och visar sin glädje genom att överfalla en. Jag gick ut och öppnade grindar efter konstens alla regler och ställde mig bakom den sista så att hundarna sprang förbi mig, "Jösses vad smart jag är haha", stod jag mitt arma elände och tänkte medan jag stängde igen grindarna. Då hade hundarna redan undrat att "Vem fan var det DÄR? Vi springer tillbaka och kollar" och då började cirkusen......Ramsey och Fadilah var allra yvigast. När Fadilah blir väldigt glad så nyps hon, Ramsey hoppar upp och kramas med frambenen. Jag blev indängt i grinden som vid ett bättre knarktillslag, de hoppade, knuffade och nöp mig och till slut bet Fadila tag i mina mjukisbyxor och drog ner dem så heeeela vita rumpan lyste i mörkret. Jag stod alltså och moonade grannen.....Jag vräkte undan hundarna, fick upp brallorna och stormade in till Larsson och fräste "Det där jevfla dårskapet kan du ta in själv i fortsättningen" och nu säger jag inte att det MÅSTE finnas ett samband här men två veckors senare stod flyttbilen utanför grannhuset och de fort iväg med en fart som hade gjort Kenny Bräck grön av avund...sen dess har det bara blivit värre men det får ni höra mer om imorgon, p.s. Den översta bilden är av Ramsey-som-kramas och den undre är av Fadilah-rumpvisaren //Kennelflickan